Ansökan för framtiden
Att bygga en bio-CCS-anläggning kräver tillstånd enligt miljöbalken. Hur påverkas till exempel klimat, naturmiljö och vatten? Och finns det några risker? Det måste utredas innan en ansökan om tillstånd för verksamheten skickas in till Mark- och miljödomstolen. Anna Gustafsson, delprojektledare tillstånd, ansvarar för tillståndsprocessen i Söderenergis bio-CCS-projekt.
Artikelserie i fem delar – Söderenergi satsar på att fånga in koldioxid
Söderenergi vill bidra till att motverka klimatförändringarna och satsar på bio-CCS, vilket innebär att fånga in och lagra biogen koldioxid i stället för att släppa ut den i atmosfären. Totalt kan vi avskilja 500 000 ton biogen koldioxid per år innan 2030.
Läs mer om Söderenergis bio-CCS-projekt här
Artikel 1 – ”Det pratas positivt om Södertälje i och med bio-CCS” – Telges hållbarhetschef Maria Richtnér
Artikel 2 – Vi måste göra allt av allt och bio-CCS är en del av lösningen – Projektledare Johanna Ek Wahlqvist
Artikel 4 – En mix av obruten mark och beprövad teknik – Jonas Djärv, delprojektledare teknik
Artikel nummer tre djupdyker i Söderenergis bio-CCS-projekt och tittar närmare på delprojekt tillstånd. Delprojektledare Anna Gustafsson beskriver vilka tillstånd som behövs för bio-CCS-projektet och vägen dit.
Fyra delprojekt i Söderenergis bio-CCS-projekt fördjupar sig inom sina specialistområden – teknik, affärsmodell, transport och slutlager samt tillstånd. Anna Gustafsson är delprojektledare och ansvarar för processen att söka tillstånd för den planerade bio-CCS-anläggningen söder om Igelstaverkets befintliga område. Hon har lång erfarenhet av arbete med tillstånds- och miljöbedömningsprocesser i allt från industriprojekt och utbyggnad av kajer till stora väg- och järnvägsprojekt.
– Just nu handlar det väldigt mycket om samråd i delprojekt tillstånd, som är en del av arbetet innan en tillståndsansökan lämnas in, säger Anna. I samrådet får myndigheter och allmänhet information om den planerade anläggningen. Det är också ett tillfälle för att ställa frågor och lämna synpunkter, så att projektet kan utformas på bästa möjliga sätt.
Fokus på hållbarhet
Söderenergis planer på att bygga en bio-CCS-anläggning och att bygga ut den egna kajen betyder att alla tänkbara miljökonsekvenser måste utredas. Miljöbalken ställer krav som ska följas, men även Söderenergi som företag har länge fokuserat på hållbarhet och arbetar ständigt för att minska sin klimatpåverkan. Hela bio-CCS-projektet går ut på att bidra till att nå Sveriges klimatmål.
Den tillståndsansökan som skickas in till Mark- och miljödomstolen under andra halvan av 2024 innehåller en teknisk beskrivning av verksamheten, miljökonsekvensbeskrivning och rapporter för utförda utredningar som genomförs av externa specialister. Även de synpunkter som kommit in från myndigheter, närboende och andra intressenter sammanställs och skickas med.
– När samråden är genomförda sammanställer vi all information i ett dokument som kallas för samrådsredogörelse, som sedan skickas med ansökan till Mark- och miljödomstolen, säger Anna. Vi väger in de synpunkter som kommit till oss i arbetet med att utreda miljökonsekvenser. Målet med samråds- och tillståndsprocessen är att komma fram till lösningar som ger minsta möjliga påverkan och samtidigt förutsättningar för en miljö- och klimateffektiv verksamhet.
Hör Anna Gustafsson berätta mer om tillståndsprocessen på Söderenergi (01:38 min):
Med stöd från:
