En mix av obruten mark och beprövad teknik
– Tänk dig att vi ska bygga en frukostmaskin där du trycker på en knapp för att få din frukost. Det har aldrig gjorts tidigare, men innanför skalet finns en kaffebryggare, en brödrost och en ugn som ska kopplas ihop. Det är precis så det är med tekniken för bio-CCS. Den finns redan, men måste anpassas, säger Jonas Djärv, delprojektledare teknik i Söderenergis bio-CCS-projekt.
Artikelserie i fem delar – Söderenergi satsar på att fånga in koldioxid
Söderenergi vill bidra till att motverka klimatförändringarna och satsar på bio-CCS, vilket innebär att fånga in och lagra biogen koldioxid i stället för att släppa ut den i atmosfären. Totalt kan vi avskilja 500 000 ton biogen koldioxid per år innan 2030.
Läs mer om Söderenergis bio-CCS-projekt här
Artikel 1 – ”Det pratas positivt om Södertälje i och med bio-CCS” – Telges hållbarhetschef Maria Richtnér
Artikel 2 – Vi måste göra allt av allt och bio-CCS är en del av lösningen – Projektledare Johanna Ek Wahlqvist
Artikel 3 – Ansökan för framtiden – Anna Gustafsson, delprojektledare tillstånd
Den fjärde artikeln i serien tittar närmare på delprojekt teknik och de viktiga beslut som väntar runt hörnet. Delprojektledare Jonas Djärv förklarar det komplexa i att ta beslut när alla fakta inte finns ännu, men när det gäller tekniken uppfinner vi inte något nytt. Den finns redan.
Tekniken för avskiljning av koldioxid är under utveckling och idag finns inga storskaliga bio-CCS-anläggningar i Sverige även om flera företag, inklusive Söderenergi, ligger långt framme i sina planer. Vissa delar i bio-CCS-kedjan, som transporten till slutlagringen, är i stort sett obruten mark medan tekniken för att avskilja koldioxid faktiskt redan finns.
– Infångningstekniken finns inom bland annat kemiindustrin och inom olja och gas, men då används den till exempel för ammoniakframställning, säger Jonas Djärv, delprojektledare teknik i Söderenergis bio-CCS-projekt och civilingenjör inom maskinteknik ut i fingerspetsarna.
Nu måste alltså tekniken anpassas till infångad och förvätskad koldioxid från en kraftvärmeanläggnings rökgaser. Det finns många stora bolag som gör väldigt lika installationer, men inte med den här tillämpningen.
– Vi tar i princip teknik som har funnits sedan 60-talet, skruvar lite på den och sätter ihop den, säger Jonas. Vi uppfinner inte något helt nytt.
Ett viktigt val
Ja, tekniken finns, men vilken typ av avskiljningsteknik passar just Söderenergis förutsättningar? Att undersöka hur avskiljningen av koldioxid påverkar miljön och Söderenergis befintliga produktion av värme och el är nyckelfaktorer. Svaret om avskiljningsteknik är ett av huvudmålen för delprojektet nu i bio-CCS-projektets tredje fas och baseras på två olika utredningar.
– Ju mindre vi gafflar in oss, desto fler alternativ måste vi lägga tid och resurser på att utreda och jämföra. Det blir som en hagelsvärm som är svår att hantera längre fram, säger Jonas. Så vi måste välja huvudspår för avskiljningstekniken nu, det är ett jätteviktigt val.
Samma sak gäller för delprojektets andra huvudmål att bestämma var anläggningen ska placeras och hur stor plats den kommer att ta. Det påverkar också projektet mycket, så besluten måste tas även om inte alla fakta om anläggningen finns ännu. Delprojekt teknik svarar därför på de stora frågorna i det här läget, till exempel hur stor anläggningen förväntas bli och hur lång tid det tar att bygga.
Det tredje huvudmålet i den här fasen är att förbereda och skapa ett upphandlingsunderlag för det som kallas FEED (Front End Engineering and Design). Eftersom det inte finns någon leverantörsmarknad för bio-CCS ännu som kan säga vilken prestanda vi får, hur länge det tar att bygga en anläggning och hur mycket det kostar, genomförs en förprojektering. Då kan en potentiell leverantör sätta garantier och pris.
Söderenergi bland de första
– Jag tycker att det är modigt av Söderenergi att våga satsa på bio-CCS, säger Jonas. De är bland de första aktörerna att ge sig ut på en marknad som byggs upp allt eftersom. För egen del tycker jag det är coolt att få jobba i ett projekt som verkligen betyder något på riktigt. Att få göra något för mina barn och deras framtid.
Hör Jonas berätta om tankarna inför valet av teknik (01:14 min):
Med stöd från:
