Vår Miljötjänst

Söderenergi producerar värme och el som räcker till många. Det gör vi genom fjärr- och kraftvärme. Vår verksamhet bidrar till att fjärrvärmekunder i södra Storstockholm erbjuds hållbar, konkurrenskraftig och leveranssäker energi.

Samtidigt erbjuder vi samhället och omvärlden en Miljötjänst som kombinerar lokal, regional och global nytta. Den bidrar till cirkulära flöden genom resurshushållning som resulterar i minskad miljö- och klimatpåverkan. Vi ser till helheten när vi har fokus på hållbarhet. Vi skapar hållbara och innovativa lösningar tillsammans med kunder inom återvinning och energi i det cirkulära samhället. Det gör vi genom vår Miljötjänst.

Resurseffektivitet

Vi energiåtervinner avfall från skogs- och återvinningsindustrier. Deponier minskar, utsorterat metallskrot blir nya produkter, aska används som konstruktionsmaterial och värdefulla ämnen kan utvinnas.

Vår Miljötjänst innebär att vi bidrar till ökad resurshushållning och minskad miljö- och klimatpåverkan från samhällets avfall, samtidigt som vi hanterar produktionsavfall på ett resurseffektivt och säkert sätt.

Vi mäter nyttan

• Under 2023 återvanns 25 100 ton aska som konstruktionsmaterial och 1 560 ton metallskrot kunde materialåtervinnas

Vi provtar våra askor innan de går till en avfallsanläggning där ytterligare metaller avskiljs. Vårt mål med askorna är att de i så hög utsträckning som möjligt ska materialåtervinnas och ersätta behovet av jungfruligt material i olika konstruktioner. Metallerna följer med bränslet in till Igelstaverket och under förbränningsprocessen koncentreras dessa i askorna. De omhändertas sedan säkert på en deponi och möjliggör en framtida utvinning. En utsortering av metallskrot sker också på vår anläggning, innan förbränning.

På ett år omvandlar vi cirka 1 miljon ton avfall från skogs- och återvinningsindustrier till energi. När materialåtervinnarna har sorterat ut det som går att cirkulera och använda på nytt, tar vi hand om resten. Vi konkurrerar inte med materialåtervinning av avfall utan använder den energiresurs avfallet utgör och som annars skulle ha gått förlorad.

Vid val av avfallsbränslen balanserar vi tre viktiga miljömål: minskad klimatpåverkan, ökad resurshushållning och en giftfri miljö. Genom att utnyttja avfall som bränsle kan användningen av obrukade förnybara och fossila bränslen minska. Vi ställer krav på att det produceras enligt Global Compacts tio hållbarhetsprinciper, vilket bland annat innebär att ursprunget på bränslet inte får komma från illegala källor eller från skyddsvärda skogar.

Andelen förnybara och återvunna bränslen stod för 99,7 % av vår totala energiproduktion under 2023

Fasta och flytande bränslen med biogena fraktioner hanteras inom Söderenergis hållbarhetsbesked och är påvisat hållbara enligt Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen. Listan på de bränslen vi förbrukade med biogen fraktion och ursprung under 2023.

Återvunnet och förnybart bränsle

• Skogsbränsle – rester från skogsavverkning samt biprodukter från skogsindustrin såsom spån och bark.
• Träpellets – förädlas av såg- och kutterspån från gran och fur. En biprodukt från tex sågverk.
• Bioolja – tex tallbeckolja, en biprodukt som uppstår vid pappersmassetillverkning.
• Returträ – utsorterat trä, rivnings- och emballagevirke från byggen, industri, handel och kontor.
• Utsorterat verksamhetsavfall (SRF) – kontors- och industriavfall som består av papper, trä, plast och gummi (ej bildäck), som krossats, siktats och rensats från metaller, sand och andra föroreningar.

Övrigt bränsle: Eldningsolja – används som start och stödbränsle. Att ”tända” pannor och när det är riktigt kallt. Vårt mål 2025 är att startolja i våra baspannor har konverterats från fossil- till bioolja.

Vi använder inte hushållsavfall, som i folkmun kallas sopor.

Produktion

Med effektiva anläggningar producerar vi fjärr- och kraftvärme. Genom avancerad teknik destrueras organiska föroreningar samtidigt som utsläpp till luft och vatten minimeras.

Söderenergis fokus, både på kort och lång sikt, är att skapa förutsättningar för en flexibel energiproduktion med ökad drift- och leveranssäkerhet som möter skärpta klimat- och miljömål och värdesätts i omställningen av energisystemet.

Vi mäter nyttan

• Under 2023 producerade vi 2 418 GWh värme och 277 GWh el.
• Energieffektivitetsfaktorn (R1) är i snitt 1,14.

Vi har mycket effektiva produktionsanläggningar för energiåtervinning av avfall, inte minst i ett europeiskt perspektiv. Det betyder också att det sker en avgiftning av avfallet. Miljö- och hälsoskadliga organiska föroreningar, som bisfenoler och klorerade paraffiner, förbränns och destrueras i våra pannor.

Hur effektiv energiutvinningen är mäts med Energieffektivitetsfaktorn, R1 där värdet lägst får vara 0,65 och ju högre värde desto bättre energiutvinning. Det är endast avfallsförbränning med effektiv energiutvinning får betraktas som återvinning. Det är fastställt i EU:s ramdirektiv för avfall samt i svenska avfallsförordningen.

Söderenergis R1 är i snitt 1,14. Ett högt värde som står sig bra i Europa, och det är tack vara att vi inte bara producerar el utan också tar ut energin som fjärrvärme.

R1 2023, siffror per anläggning

Våra anläggningar har högt ställda krav på utsläpp. De möter vi genom avancerad förbränning och effektiv rökgas- och vattenrening på våra anläggningar.

Avgiftning

Miljö- och hälsofarliga ämnen såsom tungmetaller avskiljs och stoppas från att cirkulera i samhället.

Vi mäter nyttan

• Under 2023 avskildes 89 ton tungmetaller (arsenik, kadmium, krom, kvicksilver och bly)

Vi har noggrann kontroll och provtar det avfall vi tar emot för energiåtervinning. Avfallet innehåller miljö- och hälsofarliga föroreningar som inte bör tillåtas cirkulera i samhället genom återvändning och materialåtervinning. Det handlar om både miljö- och hälsoskadliga organiska föroreningar som bisfenoler och klorerade paraffiner, och om skadliga tungmetaller (arsenik, bly, kadmium, krom och kvicksilver).

Genom energiåtervinning av avfall sker en avgiftning. De organiska föroreningarna destrueras i våra pannor och tungmetallerna samlas effektivt upp i våra askor via våra reningssystem. Noggranna kontroller sker av askorna och genom en effektiv och säker deponering förhindras tungmetaller att spridas vidare i naturen och i samhället.

Klimatpåverkan

Sammantaget bidrar Miljötjänsten till ett mindre klimatavtryck än om motsvarande el och värme hade producerats på annat sätt.

Vilka utsläpp har vi tillsammans undvikit genom vår existens och verksamhet? Vilka alternativ skulle behöva användas för att producera värme, el och ånga och vad skulle hända på deponier runt om i Europa?

Vi mäter nyttan

• Under 2023 bidrog vi till -278 800 ton minskade nettoutsläpp av CO₂e.

Om systemgränsen ur ett klimatperspektiv vidgas till att omfatta alternativ avfallshantering och energiproduktion så visar resultatet på att vår verksamhet bidrog till att minska de globala utsläppen av klimatgaser med 306 300 ton koldioxidekvivalenter.

För varje kg CO₂e som vår verksamhet gav upphov till under 2023 så bidrog vi samtidigt till att utsläpp av 2,1 kg CO₂e kunde undvikas på annat håll.

Klimatbokslut 2023

Söderenergis klimatbokslut ger en helhetsbild av direkt klimatpåverkan och undvikna utsläpp. Klimatbokslutet bygger på konsekvensprincipen och svarar på frågorna ”om vi inte fanns”. En metod som beräknar effekten av alla konsekvenser på klimatpåverkan som företaget ger upphov till, både positiva och negativa. Här kan du också ta del av jämförelsen med tidigare år och hur klimatpåverkan har förändrats.

Med ”vår verksamhet” menar vi Söderenergi som produktionsbolag av fjärr- och kraftvärme, tillsammans med SFAB och Telge Nät som distribuerar fjärrvärmen till alla fantastiska kunder som nyttjar den. Det är vårt gemensamma bidrag till ett hållbart samhälle.

I rapporten används beteckningen SSF, den står för Södra Stockholms fjärrvärmenät. Det är det sammanhängande fjärrvärmenät som försörjer; Botkyrka, Huddinge, Södertälje samt Salem och Nykvarn med fjärrvärme. I analysen ingår även Söderenergis värmeleveranser till Stockholm Exergi.