Verksamhetsavfallet nyckel till en cirkulär ekonomi
Söderenergi arbetar intensivt för att verksamhetsavfallet ska bli en del av den cirkulära ekonomin. Genom samarbete i hela kedjan – ökad sortering, ökad återvinning, krav på spårbarhet och transparens – bidrar vi till ett resurseffektivt samhälle. Dessutom behövs krafttag mot den illegala avfallshanteringen.
I hela världen konsumeras 100 miljarder ton råvaror varje år, och hela 90 procent blir till avfall. Mängden råvaror som används väntas dessutom öka till nästan det dubbla år 2050. (Circularity Gap Report 2022)
Bara i Sverige skapas varje år nästan 36 miljoner ton avfall. Verksamhetsavfallet står för den största delen, och enbart byggsektorn genererar mer än 14 miljoner ton avfall varje år enligt Naturvårdsverket. Exempelvis, idag återvinns bara runt hälften av allt icke-farligt bygg- och rivningsavfall i Sverige.
Cirkulär ekonomi handlar om effektiv och hållbar användning av jordens resurser. Söderenergi, som tar till vara utsorterat avfall från återvinningsindustrier, är en del i det cirkulära samhället. Vi föredrar att tala om en cirkulär ekonomi istället för det linjära begreppet ”avfallstrappan”. För att öka cirkulariteten krävs samarbete i hela värdekedjan.
Verksamhetsavfall är både en utmaning och en möjlighet. Genom att sortera och återvinna avfallet kan vi använda mindre mängd jungfruliga råvaror och öka resurseffektiviteten i samhället. Endast utsorterat avfall som inte kan eller bör återvinnas bör gå till energiåtervinning. För att åstadkomma detta så behöver myndigheterna underlätta för återvinningsindustrierna, såväl i Sverige som internationellt.
I framtiden bör det vara krav på spårbarhet och transparens för allt avfall, vilket ställer krav på en standard. Först då kan fullt producentansvar tas.
Ett exempel på detta är Söderenergis verifikat som visar miljövinsterna som en bra hantering och behandling av verksamhetsavfall ger. Genom noggrann provtagning får avfallslämnare genom verifikatet information om miljövinsterna avfallshanteringen lett till, som mängden tungmetaller tagna ur kretsloppet (avgiftning) och minskad klimatpåverkan. Även andra giftiga ämnen omhändertas vid värmeproduktionen (till exempel organiska föreningar, PFAS etc) vilket också kan dokumenteras.
Vår ambition är att detta ska utvecklas till en branschstandard.
I en lägesrapport från 2021 skriver tolv svenska myndigheter: ”Illegal avfallshantering bedöms i dagsläget vara ett ostört brottsområde där stora brottsvinster finns att hämta. Den samlade bedömningen är att den avfallsrelaterade brottsligheten är grovt underskattad.” Enligt en rapport (FATF 2021) uppgår de globala vinsterna från olagligt avfall till 10–12 miljarder USD årligen, i paritet med trafficking.
De oseriösa aktörerna i avfallsbranschen är ett växande problem och arbetet med att motverka detta behöver stärkas. Risken för oseriösa eller kriminella aktörer är särskilt stor i hanteringen av verksamhetsavfall. För att komma till rätta med problemen behövs skarpare lagstiftning, skärpt tillsyn och kännbar påföljd. Dessutom, en viktig metod för att synliggöra illegal verksamhet är krav på ökad spårbarhet.